Umbra Lyceum
Fiktion -->
<-- Praktiskt
Acerca de
Markerna
Markerna runt skolan
När det är är dags att välja en plats att bygga ett nytt magiskt samhälle på är trollkunniga mycket noggranna. Så även när det var dags att bygga slottet våran skola ligger i. Den mäktiga asken Yggdrasil växer precis utanför slottet och gjorde det långt innan slottet byggdes. Det är inget vanligt gammalt träd. Det osar magi runt dom urgamla grenarna och den sav som rinner från rötterna räcker för att förtrolla marken det växer i.
Vi tror att trädet är ett jordskott från självaste världsträdet och därför länkad till andra världar. En underlig sak som hände under en storm för några år sedan var att trädet sprack och det visade sig att det finns en stor sten inuti stammen.
​
Sjön Båven
Sjön Båven vars strand slottet är byggt vid är också av stor betydelse. Sjön har så många öar och vikar att den alltid ser ganska liten ut men likt en labyrint finns det alltid mer bakom varje hörn. Vi trollkunniga vet att sjön är långt mycket större än vad som syns i vår värld. Om du ger dig ut bland öarna och åker kan det hända att du går iland i en annan värld eller kanske i något väsens rike. För bland Båvens öar finns det många väsen. Till exempel håller sjöråna hov någonstans i sjön. Våran skola har goda relationer med Båvens sjöfru Juvana som hjälpte oss driva bort en flock bäckahästar som började jaga skolans barn kort efter att skolan grundades. I gengäld hjälper skolan till att skydda sjön och dess djurliv.
När strömmarna flödar rätt kan magiskt vatten flyta in till stranden. Ibland har det helande egenskaper, det kan vara rent fysiskt så det helar sår eller bryta ben men en annan dag kan det vara mer själsligt. Det brukar komma besökare och bo på något av värdshusen för att vänta på att viken ska fyllas med just rätt slags vatten. Vissa har inte tålamod att vänta och beger sig ut på sjön för att söka efter vattnets källa. Det är såklart inget som rekommenderas. De flesta försöken slutar bara med att den sökande kommer tillbaka tomhänt men det händer att de inte aldrig dyker upp igen. Den berömda legenden är den om professor Eskeran som var övertygad om att näcken ändrade flödet i sjön för att locka människor i sina klor. Han förberedde sig med artefakter och elixir för att kunna utforska sjöns botten och gav sig av på en expedition. Det var många som varnade honom att han skulle försvinna i djupet men ingen kände någon glädje över att ha rätt. Professorn sista ord kom ändå från långt under ytan för han var förberedd med förtrollat bläck och pergament samt flytanordning som kunde ta texterna till ytan. Två delar av journalen är hittade.
Dag 5: Morgon, exakt tid oklar. Jag är nu övertygad om att någonting stör mitt kompass. En en gång vaknar jag och ser att det pekar mot ett nytt håll. Den här natten ritade jag en pil på marken för att jag skulle vara säker på att jag inte förvirrat mig. Jag har dock proviant nog att stanna på botten i 5 dygn till och eftersom hem alltid är uppåt vågar jag fortsätta expeditionen även om den inte kan ske så metodiskt som jag skulle vilja.
Dag 9: Middagstid, exakt tid oklar. Min nya vän har varit mycket hjälpsam. Den har lett mig till en plats som verkligen sjuder av magi. Källan är uppenbarligen en portal som vattnet kan flöda genom. Min plan är att genomföra en ritual som förankrar mig på den här platsen så jag kan besöka andra sidan. Så länge cirkeln är obruten kommer jag komma tillbaka hit oavsett vad som skulle hända på andra sidan.
Vi har inte hört något mer från professor Eskeran på 150 år.
Tro inte att det bara är att bada i vattnet. Som jag skrev så är det helande ibland. Det finns många fler effekter som skulle kunna hända. Det finns dokumenterat att folk både fattat eld och blivit förstenade. Det finns till och med historier om att oförsiktiga badare kommit upp som någonting helt annat. Till exempel ryktas det om att en anställd på skolan bedömt att vattnet skulle göra en starkare men kom istället upp som en björn. En annan gång var det en häxa, Asperdal hette hon, som förlorat sitt ena ben som ville göra ett försök när tecknen tydde på att den som drack från sjön fick fler lemmar. Det slutade med att det växte bläckfiskarmar ur ryggen på henne. Det tog ett tag att vänja sig men som den häxan kunde blanda trolldrycker.
Villovägaskogen
Vänder du ryggen mot vattnet kommer du se att det finns lite åkermark runt skolan. Bondgården som ligger precis utanför portarna är en del av illusionen som gömmer slottet från omvärlden. Om en mundan människa skulle gå förbi ser dom bara mer hagar. Där finns det också en parkering för besökare som kommer med mer normala transporter. Att ha en bondgård som skyddar skolan är dessutom praktisk när det kommer till att förse skolan med mat. Men det mest spännande området på land är den stora skogen som ligger bortom ängarna, Villovägaskogen. Det finns många spännande saker dolda under lövverken och de flesta är farliga. Det enda i skogen folk kommer för att besöka är Gilwell, ett litet magiskt samhälle som gömmer sig bland träden. Dit kommer dom som vill använda den starka magi som flödar runt på området. Det är också en plats dit dom som har något otalt med de gamla maktspelarna i det magiska samhället brukar dyka upp.
Det vanligaste väsenet i skogen är tyvärr varulvar. Det har funnits en stabil population som myndigheterna inte lyckats få bukt med i hundratals år. Något de får mycket kritik för då det ligger så nära skolan. Om någon vill ta sig mellan skolan och Gilwell måste man vara beredd att skydda sig. Varulvar bränner sig på silver och blir bländade av allt ljus som inte som inte kommer från månen. Både Umbra Lyceum och Gilwell har gjort försök att driva bort varulvarna.
Den mest berömda mästarinnan Simyron som undervisade i väsenslära på 60-talet. Hon var en förmögen kvinna som undervisade på skolan bara för att hon älskade barn. En mörk decemberkväll var en grupp ungdomar på väg mot Gilwell för att fira helgen. Det var en fruktansvärd varulvsattack, den värsta på flera årtionden. 6 barn och deras eskort dog den natten. Simyron tog det mycket hårt och bestämde sig för att använda sina pengar till att rensa skogen på varulvar. Det var det mest ambitiösa försöket någonsin med tjog av silversvärd och ett halvt ton silverkulor. För att använda vapnen hyrde hon in Nordens skickligaste exorcister. Med modern teknik byggde dom lysande staket genom skogen för att ringa in dom mordiska väsena. Under tre veckor såg projektet lovande ut och dom lyckas driva bort hela tre flockar. Men en natt misslyckas försöket att använda teknik. När natten var som mörkast blev det strömavbrott. Vissa tycker det är underligt att en erfaren grupp exorsister bara kan försvinna i en skog så pass nära civilisationen men det var precis vad som hände. Simyron, exorcisterna eller silvret sågs aldrig mer.
I övrigt är skogen en rätt kaotisk plats där magin förändrar landskapet konstant. Altare, gamla gravar och häxhyddor dyker upp som svampar ur jorden bara för att försvinna lika snabbt som det blev till. Det till och med dom som säger att Gilwell en dag bara dök upp från ingenstans men samhället har funnits kvar så länge att de flesta tycker det bara är prat. Något som inte bara är prat är Skippetorp. Det är en liten gård som dyker upp i utkanten av skogen med ojämna mellanrum. De som bor där åldras bara när torpet faktiskt finns så samma familj har bott där sedan medeltiden. På ytan låter det intressant för våra historiker men kom ihåg att familjen inte upplevt något som hänt när de varit borta. Alltså nästan hela tiden.
Det absolut värsta som kommit ut ur skogen var en jätte invasion. Det här hände långt bak i tiden. Minst tusen år innan skolan grundades. Kriget är såklart inte dokumenterat men det är inte en långsökt gissning att en portal till Jotunheim dök upp i skogen. Jättar är inte bara mäktiga och starka de brukar också sin egen form av magi. Det finns tack lov ingen levande häxa som ens sett en jätte så det är svårt att tänka sig vad de kan göra, än mindre hur man besegrar dom. Allt vi har att gå på är sagor från vikingatiden. Det enda vi kan vara säkra på är att ett skydd mot stora stenar är nödvändigt för i hela södra Sverige finns dom stora klippblocken som jättarna kastade på oss utspridda.